3 Luriga knep som kreditbolagen använder för att marknadsföra lån & krediter

Av Marcus L.
marcus@cashoo.se

Här tittar vi lite närmare på tre av de vanligaste knepen som kreditföretagen använder för att lånet ska kännas bra och billigt (även när det snarare är dåligt och dyrt).

1. ”Vi har inga dolda avgifter”

Det här är en av lånebranschens mest generiska reklamslogans. Förmodligen vill kreditföretaget påskina att man är rak och ärlig i sin kommunikation. Men vad som menas med ”dold avgift” förblir oklart.

För även om företaget har skrivit ner sin avgift på sidan 25 i en 50 sidor lång avtalstext med minimal textstorlek, så är det per definition ingen dold avgift. Däremot en väldigt svår avgift att hitta.

Så vad som är ”dolt” är i viss mån individuellt och betyder i egentlig mening inte något mer än att avgiften ”finns nedskrivet någonstans i låneavtalet”.

Betyder egentligen ”Inga olagliga avgifter”

Möjligen är poängen med reklambudskapet att företaget vill försäkra sina potentiella kunder att det inte lägger på några olagliga avgifter. Alltså avgifter som inte finns på pränt i låneavtalet eller regleras av konsumentkreditlagen.

Å andra sidan blir det inte riktigt samma effekt i en reklamslogan som basunerar ut att ”Vi har inga olagliga avgifter!”. (Även om det vore uppfriskande bland alla klichéer.)

2. Låna nu så får du X antal räntefria månader (eller månader utan amortering)

Det här budskapet är än så länge inte så vanligt på lånemarknaden, men förekommer. Däremot har det blivit vanligt i samband med köpkrediter. Det vill säga när du handlar på avbetalning eller kredit.

”Köp köket nu, betala om tre månader.” ”Beställ din flygresa nu, betala till våren.”

Du har säkert sett reklamen. Lockropen för att köpa något nu och betala senare. Ungefär som att företagen mer marknadsför själva betalningsprocessen än sina faktiska produkter.

Naturligtvis bygger denna marknadsföring på en praktiskt erfarenhet av det mänskliga psyket. Företagen vet att om de kan skjuta upp ögonblicket för betalningen, så kommer fler att nappa på deras produkter.

Helt enkelt för att denna uppskjutning skapar en känsla av att betalningen inte är något problem.

Konsumentombudsman Gunnar Larsson är starkt kritiskt mot denna marknadsföring och skriver så här i en debattartikel i Svenska Dagbladet:


På Konsumentverket är vi bekymrade över att konsumenter lockas att delbetala allt lägre belopp och under allt längre tider. Marknadsföring av krediter ska vara återhållsam och måttfull och inte locka konsumenter att ta lån som de inte hade tänkt att ta. Det framgår av förarbetena till konsumentkreditlagen samt av Konsumentverkets allmänna råd för konsumentkrediter. Begreppen har på senare tid urholkats och det ställs i dag stor tilltro till att kreditprövningen ska stoppa konsumenter som lockas av reklamen men inte har förutsättningar att betala tillbaka lånet. Konsumentverket ser med oro på utvecklingen. Marknadsföring och kreditprövning måste hållas isär!

Källa: Svd.se | Länk

3. ”Månadskostnaden blir bara 500 kr.”

Det här är ett marknadsföringsknep som syftar till att rikta uppmärksamhet mot den absoluta summan pengar, istället för nivån räntan och den totala lånekostnaden.

Tanken med reklamen är att det ska kännas billigt med ”bara ett par hundralappar extra i månaden”.

Men om det verkligen är frågan om ett bra lån, eller ockerränta, går inte att avgöra bara genom att titta på månadskostnaden.

Som låntagare bör du komma ihåg följande när kreditföretagen lockar med låga månadskostnader:

  • Ju längre amorteringstid du väljer, desto lägre kommer din absoluta månadskostnad att bli.
  • Ju längre amorteringstid du väljer, desto dyrare kommer totalkostnaden för ditt lån att bli.

Låt oss ta ett exempel för att belysa detta.

  • Av kreditföretag A lånar du 100 000 kr till en ränta på 5%. Lånet avbetalas på 60 månader.
  • Månadskostnaden för lånet blir då ungefär 416 kr (ränta) + 1667 kr (amortering) = 2083 kr
  • Den totala kostnaden för lånet blir ungefär 416 kr x 60 mån = 24 960 kr
  • Av kreditföretag B lånar du 100 000 kr till en ränta på 8%. Lånet återbetalas på 12 år, dvs 144 månader.
  • Månadskostnaden för lånet blir då ungefär 666 kr + 694 kr = 1360 kr
  • Den totala kostnaden för lånet blir ungefär 666 kr x 144 mån = 95 904 kr

Alltså:
Lån A ger en månadskostnad på 2083 kr jämfört med lån B som ”bara” ger en månadskostnad på 1360 kr.

Så, om vi bara tittar på månadskostnader verkar ju lån B vara billigare och bättre.

Men om vi jämför den totala lånekostnaden, vilket är den verkliga summa pengar som lånet kostar, så framträder en något annorlunda bild.

Då ser vi att lån A kostar 24 960 kr och lån B 95 904 kr. Det är mao en skillnad i kapitalkostnad på 70 944 kr!

Slutsats: Månadskostnad är ett trubbigt sätt för att jämföra vilket lån du ska välja. Du behöver också titta på räntenivån och den totala lånekostnaden för att avgöra den faktiskt kostnaden för lånet.

Ibland är det motiverat att (medvetet) välja en lägre månadskostnad för en högre lånekostnad

Naturligtvis finns det tillfällen då det kan vara motiverat att välja en lägre månadskostnad mot en högre total lånekostnad. Kanske av den enkla anledning att din ekonomi för tillfället inte tillåter ett större amorteringsbelopp.

De flesta av oss lever ju ekonomiskt ”per månad”. I alla fall på så vis att våra löner, bidrag och övriga inkomster utbetalas en gång i månaden.

Du har laglig rätt att lösa ut dina lån i förtid

Värt att komma ihåg är att du enligt konsumentkreditlagen alltid har rätt att lösa ut en lån i förtid. Så även om du påbörjat ett lån med lång amorteringstid, kan du lösa ut det om du skulle komma på grön kvist.

Denna princip gäller alla lån.

Se även: