3 dåliga saker med den nya kreditlagen

///3 saker som kan haverera syftet med den nya lagen om sms-lån

3 saker som kan haverera syftet med den nya lagen om sms-lån

3 faktorer i den nya lagen som kan öka skuldsättningen i Sverige

Av Marcus L.
marcus@cashoo.se

Som nämnt kommer den nya lagen för snabblån och andra högkostnadskrediter att träda i kraft den 1 september 2018. Det är nu beslutat i riksdagen.

Lagen innebär i korthet att så kallade högkostnadskrediter max får ha en årsränta på 40% plus den gällande reporäntan.

Eftersom reporäntan för närvarande är negativ, kommer låneföretagen i praktiken att få anpassa sin verksamhet efter 40%-regeln. I alla fall inom den närmsta tiden.

En annan del av lagen reglerar även att inget låneföretag som erbjuder högkostnadskrediter får ta ut mer än 100% i total lånekostnad – i relation till lånesumman.

Om lånet är på 10 000 kr får den totala effektiva räntekostnaden alltså inte bli mer än 10 000 kr.

Vill du veta mer om lagen kan du läsa mer här i vårt inlägg från tidigare i år

1. Nya lagen öppnar upp för fler dolda och ”kreativa” lånekostnader

Det första ”problemet” med den nya lagen är att den endast reglerar den nominella räntan, inte den effektiva.

Detta innebär att låneföretagen kan ”omfördela” sina lånekostnader från den nominella räntan och istället öka kostnaderna i form av uppläggningsavgifter, fakturaavgifter, uttagsavgifter osv.

Om syftet nu var att begränsa lånets totalkostnader borde taket istället ha gällt den effektiva räntan.

2. Fler kommer vända sig till kontokrediter istället (och få livslång kredit)

Det är nu bara dagar tills lagen träder i kraft och vi har redan noterat att flera snabblåneföretag börjat ställa om sina gamla lån till så kallade kontokrediter.

Kontokrediter funkar ungefär som en kreditkort, och innebär att lånekunden kan plocka ut små eller lite större summor vid behov, till en förutbestämd ränta.

(Denna typ av lån hittar du bland annat hos Risicum, Monetti, Everyday+, Vivus och Ferratum).

Det positiva med kontokrediter är att de blir relativt billigare än traditionella sms-lån. Något annat kommer sannolikt inte att ske när lagen träder i kraft.

Det negativa med kontokrediter är att totalkostnaden för lånet inte blir överblickbar eller tydlig.

Om vi ska nämna något positivt med traditionella sms-lån så är det att de alltid varit väldigt tydliga med totalkostnaden för lånet.

Om du exempelvis har lånat 2000 kr på 30 dagar, så har du vetat att totalkostnaden för detta lån blivit, exempelvis, 250 kr.

Om du får en kontokredit på 2000 kr, så innebär detta att du kan ta ut krediten flera gånger per år, utan någon ny kreditbedömning utförs (förutsatt att du betalar tillbaks krediten i tid.)

Så vad totalkostnaden blir för en kontokredit blir svårt att överblicka. Inte minst eftersom det blir betydligt mer komplext att räkna ut kostnaden när krediten tas ut vid flera olika tillfällen till olika kostnader.

smslån blir kontokrediter istället

Kan få lån med dålig kredit

En annan negativ aspekt på kontokrediter vad gäller våra politikers ambitionen att förhindra ökad skuldsättning, är att lånekunder nu kan få tillgång till höga krediter, även om deras kreditvärdighet är fullständigt usel.

En kontokredit är nämligen inte bunden till en viss tidpunkt på samma sätt som en sms-lån.

Du kan med andra ord ansöka om en kontokredit under en tidpunkt när din kreditvärdighet är okej och få den godkänd. Och sedan ta ut pengarna långt senare, även om du blivit arbetslös, hamnat hos Kronofogden osv.

Ett liknande scenario skulle aldrig varit möjlig med ett traditionellt snabblån.

3. Skuldsättningen ökade i Finland efter att samma lag infördes

Ett annat orosmoln är att ungefär samma variant på den här lagen infördes i Finland för ett par år sedan – och att statistik nu visar att skuldsättningsgraden i landet har ökat sen dess.

Lagen fick alltså en totalt motsatt effekt i Finland än vad som var avsett.

Du kan läsa mer om hur det gick för Finland i vårt tidigare blogginlägg här

Vi håller tummarna…svagt optimistiska

Sammanfattningsvis ska det tydliggöras att vi inte är emot den nya lagen. I alla fall inte syftet med den: att minska skuldsättningen bland Sveriges låginkomsttagare och göra det svårare för låneföretag att ta ockerpriser på sina lån.

Problemet är bara att lagen känns för ogenomtänkt. Att den öppnar upp för sämre alternativ, inte minst på lite längre sikt.

Vi hoppas innerligt att det inte blir så. Oavsett ska utvecklingen framöver bli intressant att följa.

Och vi kommer sannolikt att få all anledning att återkomma till frågan framöver.

Se även:

2018-08-22T09:57:43+00:00

Inlägg av:

Civilekonom. Skribent. Upphovsman till Cashoo.se